Corona-anpassad arkitektur

Den rådande pandemin har haft självklar påverkan på utformningen av olika lokaler vid nybyggnationer och ombyggnationer. Det gäller naturligtvis inte minst inom sjukvården. Gemensamma personalytor och väntrum är en trend som nu får stå tillbaka för att öka avstånden och minska fysisk kontakt mellan människor.

– Tillsammans med uppdragsgivarna har vi fått titta på flödena på ett annat sätt och vara extra noggranna med hur människor ska kunna röra sig i lokalerna, säger Elin Rittmark, arkitekt på ABAKO.

Exempel på anpassningar som har genomförts är fler personalkök, större personalrum, separata väntrum, fler tvättställ och fler separata ingångar.

– Närhälsans vårdcentraler i Svenljunga och Stenungssund är två exempel på ombyggnationsuppdrag där man har haft goda möjligheter att göra en omställning, genom att bland annat öppna upp nya dörrar i fasaderna, säger Elin Rittmark.

Ökad flexibilitet

Kommer de anpassningar som gjorts under pandemin leva kvar och bli en utgångspunkt även i framtida projekt? Både och menar Elin Rittmark.

– Det stora väntrummet och liknande lösningar kommer nog att finnas kvar även efter denna pandemi. Men de anpassningar som vi gör nu kommer ju samtidigt finnas kvar och det ger bättre möjligheter att ställa om ifall något liknande skulle inträffa längre fram i tiden. Samtidigt har vi sett hur vården förändrat sitt arbetssätt och förflyttat vårdmöten från fysiska till digitala eller telefonbaserade. Något som länge varit på gång har nu blivit verklighet på ett snabbt och imponerande sätt, säger Elin Rittmark.

Finns det då några ytterligare anpassningar som kan bli aktuella i vårdprojekten innan pandemin är över?

– Det jag kan se är att det skulle behövas ännu bättre och fler väntmöjligheter utomhus, där man kan sitta ner under tak och vänta lugnt och tryggt på sin tur. Jag hoppas att vi får se mer av sådana lösningar framöver, säger Elin Rittmark.